trogblondie

Hann inte mer än att komma hem igår så skulle jag iväg igen *suck*

Men nu är jag iaf hemma igen SKÖNT! "Borta bra men hemma bäst"

.

---

.

.

De där med känslor? Tanka, hur man känner och vad som händer?

Börja nästan tro att känslor är farliga, varje gång blir de en dyr läro-peng...

Man får alltid höra nya ord, ny meningar, är allt sant? Eller en enda stor lögn?

Jag börjar bli osäker på vad man ska tro, och hur man ska tolka allt?

Är de jag som ska våga ta för mig mera? Eller är de jag som ska ta första steget?

Eller är de jag som ska vänta för att se vad som händer?

Rätt enkla frågor, men svaren är för långt bort, men egentligen inte...

Allt är bara så komplicerat så de blir liksom ingen klarhet i de hela...

Är de då man själv ska ta sig i kragen och reda ut saker och ting?

Bara säga såhär och sådär tycker jag och blablabla... Hur är de egtligen?

Även om de känns jobbigt och jag kommer bli röd som en tomat?

Men jag får kanske mer en klarhet i det hela? Eller kanske inte?

Ord blir känslor, känslor blir osäkerhet, osäkerhet till ... hat? Misslyckande kanske?

Jag vet inte om detta kommer leda till något bättre eller sämre...

Kanske kommer detta bli en DYR läro-peng för mig?

Jag vet inte om jag gjorde rätt, eller om jag gjorde bort mig....

Men alla mina tankar finns hos dig, om hela situastionen...

Allt ekar i huvudet kanske får jag snart en klarhet? Kanske inte?

Nej inget mer skrivande om detta... De låter så deprimerande....

De enda jag är rädd för, är att falla igen, att bli sårad igen. räd för att leva....