trogblondie

Vet egentligen inte vart jag ska börja...
Känns som det är massor jag skulle vilja skriva av mig, men det kommer liksom inte fram...
Något tar emot precis som alla andra gånger...
Vet inte överhuvudtaget vad jag känner längre för allt runt omkring...
Tankarna snurrar känslorna stannar där dom är...
För rädd för att försöka kanske?
Så många gånger man trott viljat och kunnat...
Så många gånger man vart för rädd...
Och som alla andra gånger, så kommer alltid nått ivägen nått förstörs...
Och snart är man lika sårbar igen...
Jag har nog byggt upp en mur för att inte släppa in svaghet...
Jag väntar bara på den rätta som kan fylla upp mitt liv...
Kanske är jag så rädd att jag förblindas av rädsla att jag redan gått förbi honnom?
Utan att ens kolla åt hans håll?
Känslan jag bär på just nu det är förtvivland, längtan önskningar och hopp...
Något omöjligt, något som får mig så inåthelvete tankefylld...
Jag vet inte hur jag ska förklara allt med ord..
Jag försöker om och om igen men de komemr liksom inte fram...
Jag får nog vända blad här, forsätta min strid mot mig och världen...