trogblondie

---

.

Som jag har skrivit tidigare, det är sjukt vilket samhälla vi bor i !

Och de blir fan bara värre och värre...

Var och varannan har nått slags fel i huvudet.... [Psykopater, våldtäksmän, pundare]

Ja ni fattar prencipen, det är äckligt hur människor han förendrats i dagen läge.

Hur vårt samhälla har förendrats... Hur alla människor är prencip lika danna...

Sårar och bidrar männiksor, ljuger och smutskastar folk.

Ibland kan faktiskt ord såra mer än själva handlingen....

Jag vet inte vad jag ska skriva egentligen, detta börjar bara bli så JÄVLA skrämmande!

Vi sårar dom som älskar oss, och älskar dom som sårar oss....

---

.

Man bara hjälper och hjälper, ställer upp men får bara skit tillbaka?

Det är sjukt vad folk är egoistiska i dagens läge...

Det enda folk tänker på är pengar och sig själva.

Folk blir så giriga att dom glömmerbort allt annat.

Vi lever i en psykopatiskt värld, där samhället skapar allt detta.

Man ska se ut på ett viss sätt, man ska vara på ett visst sätt annars blir man utstött och mobbad?

Vart du än vänder dig och kolla på samhällets värk tex reklam osv.

Vad är de vi ALLTID får se? ....

Tjejer som är lättklädda fina slanka kroppar och stora tuttar? "silekon" ?

Eller killar med snygga kroppar och muskler?

Folk tar det liksom som en "förebild" eller vad man ska kalla det...

Det blir liksom helt självklart att det är ju så man ska se ut....

Ha stora tuttar, fina kroppar och muskler, och detta leder till skönhets oprastioner osv.

Inte så undra på att folk både tjejer och killar är helt RUBBADE i huvudet!

Det enda som krätsar i huvudet på många det är fanemej sex...

Till och med lite fint sådär i reklarmer är det sex som gäller...

Eller aah dom syftar på sex även om man inte fattar de...

För att sex säljer... Det är sjukt!

Vet inte hur jag ska förklara allt, det är enklare att tänka och säga det än att skriva det..

Visst vi alla har olika åsikter om saker och ting, men detta jag skriver är fan sant!

Livet är inte lätt, fast man börjar komma till åren, livet är en lång  resa av olika karaktärer= SORG GLÄDJE LYCKA HOPP KÄRLEK PROBLEM MISSMOD VEDMOD BITTERHET LÄNGTAN FÖRTVIVLAN MAKTLÖSHET PÅ BRA OCH DÅLIGA SAKER OCH HÄDELSER.

Vad får man visa ,vad kan man visa,. Vad kan man säga. Vad får man säga, Vad ska man hålla för sig själv, Vem kan man lita på.

Vilka menar vad dom säger och gör. Vilka gör saker som dom inte menar och gör. Är det inte konstigt att man till sist inte kan lita på många till 100%

Folk lovar saker säger saker känslomässigt men menar inte vad dom säger och gör . Ibland kan ord såra mer än handling.

Kan förstå varför man låser allt inom sej man vågar inte visa många vad man känner längst inne, man rädd för att tappa sin egen kontroll av känslor att visa  hur jobbigt allt är hur tungt sitt hjärta är av olika saker.

Ibland beror det på avstånd. Man älskar någon  vågar man älska någon vågar man tro på kärleken om igen straffar GUD DEN SOM LEKER MED ANNDRAS HJÄRTAN ELLER SÅRAR NÅGON ANNAN MÄNNISKA OM DET ÄR SÅ MÅ GUD STRAFA DOM..

Allt känns tungt just nu en person har nyligen visat ett intresse  men det var nog en lögn, hur ska jag tolka det, min tro för män är minimal just nu.

Livet är inte lätt, fast man börjar komma till åren, livet är en lång  resa av olika karaktärer= SORG GLÄDJE LYCKA HOPP KÄRLEK PROBLEM MISSMOD VEDMOD BITTERHET LÄNGTAN FÖRTVIVLAN MAKTLÖSHET PÅ BRA OCH DÅLIGA SAKER OCH HÄDELSER.

Vad får man visa ,vad kan man visa,. Vad kan man säga. Vad får man säga, Vad ska man hålla för sig själv, Vem kan man lita på.

Vilka menar vad dom säger och gör. Vilka gör saker som dom inte menar och gör. Är det inte konstigt att man till sist inte kan lita på många till 100%

Folk lovar saker säger saker känslomässigt men menar inte vad dom säger och gör . Ibland kan ord såra mer än handling.

Kan förstå varför man låser allt inom sej man vågar inte visa många vad man känner längst inne, man rädd för att tappa sin egen kontroll av känslor att visa  hur jobbigt allt är hur tungt sitt hjärta är av olika saker.

Ibland beror det på avstånd. Man älskar någon  vågar man älska någon vågar man tro på kärleken om igen straffar GUD DEN SOM LEKER MED ANNDRAS HJÄRTAN ELLER SÅRAR NÅGON ANNAN MÄNNISKA OM DET ÄR SÅ MÅ GUD STRAFA DOM..

Allt känns tungt just nu en person har nyligen visat ett intresse  men det var nog en lögn, hur ska jag tolka det, min tro för män är minimal just nu. // Okänd gästbloggare

Men med åren har den försvunni mer och mer för alla fördommar folk har hela tiden...

Jag har inte begärt att folk ska känna med lidande eller tycka synd om mig?

Jag skriver mest för min egna skull, så jag kan lätta på smärtan...

Sen skriver/pratar jag många gånger i "gåtor"

Mycket för att folk inte ska kunna dömma en så mycket som dom gör genom att jag bara skriver typ "hej"

Okej det kanske va att överdriva... Men ni fattar liksom prencipen...

Det spelar ingen roll hur man omformulerar allt så hittar folk "fel"

Jag har bara tröttna på ALLTING!

.

.

Jag är bara så tanke fylld så jag knappt vet vad jag egentligen ska skriva...

Jag tror jag har kommit in i en av mina faser då jag kan bli lite deprimerad.

*Höst deprastion* Kanske?

.

Jag tänker flera gånger om...

Ibland om de förflutna, och ibland om nuet.

Det är två helt skilda värdar för mig, men ändå så lika varandra...

Samma känsla men lite mer anteringsbar....

.

Jag har märkt själv hur jag har utväcklas som människa...

Jag är inte den där tjejen som alla andra tjejer längre...

Förut va jag bara en i mängden, som man kanske la märket till,  nu är jag bara... Matilda.

Den tjejen som inte är som alla andra, kanske lite mer "utanför" mängden...

Den som folk ibland vill ta avstånd ifrån då min ärlighet kan skrämma dom...

Eller för att jag helt enkelt inte är som dom...

.

Det som skrämmer mig, det är att ni alla är precis lika dana...

Men genom sig själv käner man ju andra...

Ljuger en, snackar en skit gör visst alla det?

.

Det är SJUKT hur alla förendras när allt kommer omkring...

.

.

.                                                                                     

Så mycket som man önskar aldrig skulle ha hänt...

Så mycket man vill ha tillbaka...

.

---

.♥Som jag skrev igår, Varje beslut har en konsekvens ♥

---

.

Alla har vi gjort våra misstag, och fått lära oss att leva med dom...

Lärt oss att acceptera dom, och fått tagi lärdom av dom.

Vi alla tänker och tycker på olika sätt, en del är idioter för andra medans som är värdefulla för andra.

Alla har vi fijänder, folk vi helst aktar oss för eller inte alls vill stöta på...

En del gillar vi bara inte, så vi undviker dom...

Men man kan inte undvika allt hela tiden...

Vart du en gång kliver du på taggar, alltid är det nån som blänger eller nån som viskar nån som snackar.

Ja ni fattar prencipen, vi kan inte alltig gömma oss!

Vi måste leva som dom varelserna vi blev födda till, det är bara att gilla läget!

Bearbeta saker som för en annan är skräck injagande...

Lär dig leva för den du är och stå på dig!

Du kan inte vara någon annan DU ÄR DU!

.

---

.                                                                    Stå på dig, innan någon annan gör det ♥

---

.

Efter en lång tid i mörkret av alla dess känslor och förtvilan...

Börjar jag inte tänka efter fören det är försent...

Tankarna går i ett, vart tog allt vägen?

.

Så många gånger jag försökte, och så många gånger som allt bara rasa.

Så många gånger jag tänkt ge upp och svalt stoltheten.

Men kämpa för nått jag inte viste va det va egentligen...

Skola? Trygghet? Kärlek? Tillit? Vad var allt detta?

Det enda som fans runt omkring mig va sorg, hat & besvikelse.

Många mörka stunder av att må dåligt hantera tankarna och ALDRIG visa svaghet....

Men min gräns den nådde jag av alla dena erfarenhet jag gått egenom som "liten"

Inte fören nu, 1år innan studenten fattar jag vilken ensam varg jag vart.

hur jag har försökt besegra all min lycka och glädje, besegra det som jag TRODDE gjorde mig mest illa...

Men i själva värket va det jag som fick mig till alla dessa dåliga stunder, med lite hjälp!

Att vandra genom mörker möta ljus och falla tillbaka lika fort....

det får en att tänka 100 gånger om, och 6år efter allt detta har jag fårr upp ögonen för mig själv?

Det är nästan så man skäms över sig själv... Idag vet jag vem jag är, och vet vad jag villl!

Men vägen är lång, men en bit på vägen har jag kommit...

Så mycket erfarenhet jag har bevarat, så mycket jag lär mig...

Tankarna snurrar fortfarande som en gramofån-skiva ...

Av slutar denna med.... KOM IHÅG!

---