trogblondie

Jag kan inte gå runt och hoppas längre att de ska hända, och värre blir de när man söker....

Jag får ta konsekvenser efter konsekvenser, den dyra läro-pengen och måendet över det, gång på gång!

Jag kan leva singel enda tills jag dör om de är så, vad ska jag ha kille till? Jag får kärlek ifrån så många andra. och så slipper jag iallafall de dåliga måendet och besvikelsen gång på gång... Jag slipper bry mig om vad andra ser i hela situastionen, vad andra tycker osv.

Visst har alltid huvudsaken vartt vad JAG tycker, men allt krätsar inte runt mig heller...

Kanske kan de va så att de är mitt "tillbaka dragna jag" som fått tagit konsekvenserna, mitt osäkra jag...

Men när människor vet om mina "psykiska problem" borde dom hjälpa mig och inte skälpa mig....

Jag menar, med socialfobi och andra diagnoser kan man inte alltid vara den agatan framåt som många vill...

Jag är inte den som tar för mig när möjligheterna kommer, jag väntar på dom rätta signalerna...

Jag har många meningar kring allting, men i mitt ordflöde tar de stopp när tankarna tar över...

Jag har bestämt mig! Jag klipper alla band från och med NU!

Det här är mitt liv, och min tid! Människor med negativ värkan på mig finns inte längre!