Black Angel...
2011-12-20 / 19:31:30
Det är när jag är som tomast i huvudet jag inte kan uttrycka mig.
Det är då jag är stillsamt ledsen, besviken och fylld med ångest.
.
Usch jag får någon obehaglig rysning längst ryggraden.
Gåshuden ställer sig upp direkt. Det är bara känslan och jag...
.
Tankarna och besvikelsen, hatet i mitt bröst.
Hatet mot vadå? Mig själv, mot alla andra eller bara för allting?
.
Tomheten man känner, saknaden av nånting.
Närhet, kärlek, värmt, medlidande eller förståelse?
.
Jag stannar upp mitt i allting, för att tänka.
För att ta ett nytt andetag, för att orka...
.
Orka vara den jag är,
för att orka falla tillbaka gång på gång.
Bara för att orka...
.
Jag drar mig tillbaka,
För att kunna förstå mig själv först.
.
För att veta vem är jag!
Vad vill jag och vad gör jag?
.
Jag behöver egentligen inte tänka.
Jag vet redan, det är bara det stilsamma som får mig ur balans.
.
Den stillsamma tysnaden av hat.
.
.
.
/trogblondie
Kommentarer!
