trogblondie

Sitter här vid datan.
Lyssnar gammal musik,
Musik man nästan hade glömt :o
OCH JAG ÄLSKAR`T !
Får rysningar över ryggraden...
Lyssar på Block44 :)
Och det får en att tänka och sakna :)

Vet inte vad jags ak skriva,
Men denna musik (Block44)
Får mig nästan förtrollad!
Vill bara vara för mig själv,
Tänka sakna och drömma mig vidare!
Vill inte tänka på nuet eller framtiden.
Det blir mer att man tänker..
Försöker bearmeta det som tynger en..
Det man inte hade glömt.
Och det som bara försvann.
Och helt plötsligt känner jag mig deppig,
men ändå VÄLDIGT glad!
Men mer åt de andra hållet...
Men det är väl för att man "typ" känner igen sig vissa delar...
Och de får en att känna lite att.. Det är inte bara jag som har det såhär...
Block44 får ett stort PLUS för allt dom sjunger!

Okej, nu handlar inte min blogg,
Riktigt om att jag ska skriva om de här :)
Men tyckte lite att de hörde till...
Det hade ju med känslor och tankar att göra!

Har faktiskt inte så mycket annat att skriva om...
Inte mer än att jag är så SJUK trött på allt!
Skulle bara vilja krypa i idè.
Men vet oxå vart jag skulle hamna om jag gjorde det.
Och den vägen eller så vill jag inte bli.
Jag förtjänar inte det, och det vet jag att jag inte gör!
Ävem om jag själv kan känna så ibland.
Är bara så trött på allt, och all ångest och besvikelse...
Den kryper långsamt men säkert över rygg raden.
Och helt plötsligt, känner jag mig väldigt liten "/
Jag saknar något, något jag aldrig verkar finna...
Orkar inte vara själv, kämpa och slita...
Känna ånger, besvikelse, ångest, smärta & sorg!
Jag vill vara lycklig, kunna säga att jag är stolt över vad jag gjort!
Och inte göra misstag må dåligt över det, och ångra mig försent.
Jaa? Vad ska jag skriva? Vad ska jag säga?
Jag är inte den alla verkar sig tro...
Och ska jag vara ärlig, tror jag att ett förhållande.
Ett förhållande med nån man tycker om...
Skulle kunna rädda mig ifrån mörkret just nu.

Lovisa Matilda G Wiman