trogblondie

Det gör så ont när jag tänker på dig..
Det gör så ont när jag tänker på alla underbara sunder..
Det dundrar av smärta, och det finns inget som lättar...
Jag visste vad det va jag gav mig in på, men inte visste jag att det va såhär jag skulle känna..
Att jag skulle sakna, längta och tänka så enormt mycket...
Att inte höra något ifrån dig gör mig nästan galen!
Ska jag bara vänta, och se om det rinner ut i sanden?
Eller ska jag höra av mig? Du sa att du skulle göra det?
Allt dessa jävla olika signaler, och där mitt emellan står jag och fattar ingenting!
Jag vet varken hur jag ska vara, hur jag ska beète mig, om jag ska vänta eller inte?
Eller om jag kanske bara ska låta allt vara, skita i allt och släppa det som va..
Men det blir oxå jävligt svårt.. Både på det ena och andra viset..
Du har sagt så mycket som du verkligen verkar mena..
Och jag har inte hört något sånt på daga, månader ÅR!
Eller så kanske det bara är som allt annat..
Ett utnytjande, sen kastar man allt i sopporna utan en förklaring, utan sanningen..
Jag vet att mycket är svårt för dig, men det är det för mig med..
Och emellan åt känns det lite som att det är jag som hamnar i kläpp..
Jag vet inte varför, för det är ju inte så egentligen..
Men det känns bara så ibland.. men det är väl för att allt annat har vart så..
Nej jag vet inte alls egentligen.. Jag saknar dig så otroligt, tänker på dig och längta..
Bara jag fick höra din röst och få veta att allt är bra så skulle jag bli glad..
Och sedan om det bara förblir något ogjort, så hoppas jag bara på sanningen!

Lovisa Matilda G Wiman