Tankar?
Varför leva efter andra regler?
Varför inte vara sig själv?
Varför inte STÅ för vad man gör eller gjort!
Varför inte bara vara ÄRLIG?!
Så mycket lögner och svek som det finns,
Och vi bara leker mer och mer!
Leker med andra så kallade känslor!
Det är inget man ska leka med!
Det är något man ska vara rädd om!
Någon visar liksom hur den känner för en!
Visar vad den faktiskt tycker om en!
Och även om man inte känner samma sak!
Så ska man inte ge falska förhoppningar,
Säga saker man kanske ångarar sen!
Och framför ALLT! Inte ge olika signalr!
Den stämmer FAN!
Den enda kärleken man få behålla, är den kärleken man skänker ANDRA!
Blir bara SÅ TRÖTT på alla lögner och svek!
Kanske var detta bara en lek?
Jag sneglar och ser, kollar bort och ler!
Skrattar och ber, säg att detta INTE va en lek!
Jag har så mycket jag vill säga DIG!
Men något HINDARA MIG!
Men min ILSKA, kommer till slut få mig att berätta,
Få mig att prata med dig!
Men när vet jag inte!
Det kan bli om en evighet, imorgon, idag när som HELST!
Om det inte bara tinar bort, som allt annat gjort!
Besvikelse är mitt förnamn, ångest mitt andra!
Men för det är det INGEN som ser, hur det egentligen är!
Jag fattar mig inte på allt det här!
Nått viskar i mitt huvud varje gång jag blir frustrerad och arg!
Att jag bara vill strypa dig långsamt!
Och ibland säger jag bara saker rakt ut, utan att tänka mig för :o !
Skulle ALDRIG ha sagt de jag sa till min mamma för nån vecka sen!
Och jag har ingen recpekt kvar för henne, jag är inte längre rädd för vad som händer om jag gör nått!
Och idag fick nått mig at tänka... Hur skulle jag egentligen ha vart om jag inte hade mina äldre syskon?
Det är ju dom som har fått mig att inte göra vissa saker, som jag annars kanske skulle ha gjort!
Det är väl för jag vet hur dom blir, och jag vet innerst inne att jag inte vill bli som min bror en gång vart!
Jag vill inte följa samma fotspår, men ändå vandrar jag den hårda vägen!
ÅH, vad jag HATAR mig SJÄLV IBLAND!
Jag känner mig som en jävla BOLL!
En boll som bollas fram och tillbaka!
En boll som tar slut på luft, och sedan pumpas upp igen!
En JÄVLA boll som någon bara skjutit iväg och glömt ute på gården!
En boll som inte längre tillhör NÅN!
FAN FAN FAN! HATAR BARA DET HÄR JUST NU!
OCH är bara så FUCKING besviken på DIG!!!
Du gör mig vilsen! Fattar du inte det!
Jag lägger inte skulden på dig, på nått sätt!
Men du måste förstå att du har en del i det hela!
Allt har och är blivit något annat!
Jag har inte blivit någon annan, jag är fortfarande den du lärde känna :)
Bara att JUST NU! Är det bara FÖR mycket!
Både alla tankar ,med DIG!
Och allt annat omkring!
Och på just den punkten om DIG, finns så många frågor utan svar!
Och så många funderingar och tankar!
Meningar som tappat ord, och meningar som saknar ord! du fattar...
Jag har ingen aning om hur jag ska hantera sitvationen mellan oss!
Ska jag bara skita i allt och låta det vara?
Eller ska jag prata med dig? Men jag vet ju redan dom flesta svaren, "vet inte"
Och det där JÄVLA "vet inte" är inget svar på en fråga direkt!
Jag vill ju bara ha ett ärligt och rakt svar, och du kommer med ett "vet inte"
Hur ska jag tolka det?
Det där "vet inte" ger inte mig nån förklaring om hur jag ska göra!
Jag irreterar upp mig på vissa små saker!
Små saker som är ouppklarade!
FAAAAN, FUCKIT ! FUCK ALLTIHOP!
Det störta problemet det är fan JAG!
Men ändå försöker jag få ALLT!
Så bra som möjligt,
men det ger motgångar...
