Bara skriva av sig... Allt som förändrats och lite där till
2013-04-17 / 04:53:44
Vet att jag typ inte har några läsare... Eller typ inga alls x)
Men ändå skriver jag som om andra skulle läsa detta, fast de sen bara är jag som kollar.
Då jag kan tycka ibland att de är roligt och se vad man skrivit. Se hur man mått, vad och hur man känt.
Hur man tänkt och vad man tycker osv osv... Och se skillnaden på då och nu.
Aja, ska jag skriva om då? Detta lär bli de sista inlägget på väldigt länge sen om jag känner mig själv.
Låter nog bara fingrarna flöda över tajenterna så får vi se!
Som sagt har mycket hänt och mycket som förändrats. Eller ja, de är väl egentligen bara jag som förändrats.
Allt är väl som de alltid vart annars, bara att jag själv tagit insiativet med egen vilja att vilja förändras!
Tog tag i mig själv, och öppna kanske upp ögonen lite mer än vad jag gjort förr... Då jag skitit i de.
Jag utstrålar på ett annat sett nu än då, man ser och nästan märker att jag mår bättre och har viljan att förändra!
Och att jag är en bit på vägen, men resan är lång... Men de jag hittills har åstakommit på så kort tid!
Är jag glad över, och nästan lite små stolt... Får inte bli för stålt bara, så man luras att man kan stå emot frästelserna men inte kan de. Man blir för mallig, bara för att man kommit så "långt" tycker och borde/kan stå emot... Kanske kan du, kanske inte... Mycket handlar om vilja att vilja göra de man gör!
Så många gånger jag sagt att jag ska sluta eller lugna ner mig...
Men så kommer fredag, eller en spännande lill-lördag eller liknande. Så är man där igen...
Eftersom man inte har nått annat att göra, och alla andra ska ju festa...
Men jag verkar ha kommit till min gräns där jag har viljan med mig för att bättra mig!
Jag vill inte festa och må skit dagen/dagarna efter, göra bort mig eller liknande...
Så nu på de senaste har jag bara druckit nån cider/grogg, sen har de vart bra för mig!
Medans alla andra kan supa vidare och jag har i prencip lika roligt nykter som full...
Har även lugna ner mig i settet att vara... Jag tog mycket plats och uppmärksamhet och hamna ofta/oftast i centrum utan att jag själv tänker på det.. Jag va full av energi och va över allt, högt som lågt...
Folk börja tycka jag/det va jobbigt till sist, vilket jag va medveten om, men sket i de... Jag va jag!
Vissa gilla mig andra inte... Är så pass att folk frågar mig vad som hänt? Om jag blivit sjuk eller nått?
Med tackt att jag vill göra en förändring, hitta mig och utväcklas som människa och person...
Så rev jag den fasaden med den "jobbiga" matilda, och börja känna av/in saker och ting...
Jajaj... Hur som helst så har jag som person gjort mycket framsteg och förändrats...
Vilket många märkt och lagt märket till, och de uppskattar jag, roligt att folk märker nått och jag får en liten "bekreftelse" att jag är en god bit på vägen, och ger mig motivastion att fortsätta, TACK!
Fundera på att dra nån/några rader om förhållandet jag har... De första riktiga seriösa på lite över 4år...
Känslan? ... Hm, inte alls som man förr, liksom inga fjärilar i magen... De har jag faktiskt inte haft sen jag va 14-15 kanske,,, Nu är de liksom mer som att... Man bara vet de. Känner saknad och längtan efter personen, mår bra utav att va med han och trivs med tillvaron, man liksom bara vet att man tycker om personen!
Vi har snart vart tillsammans 3 månader wooho! Känns längre, eftersom vi träffads sen förra året och egentligen betet oss lite som ett "par" men ändå inte... Vi va väl mer eller mindre ett "par" innan de blev officielt liksom.
Meningen va väl kanske egentligen inte att vi skulle bli kära... Men de liksom bara blev?
Vi trivs tillsammans och är så lika varandra men ändå så olika.. Båda Oxar förstods! Skiljer 6 dagar.
Alltså 6 dagar mellan våra födelsedagar. Sen är ju min kärlek rätt mycket äldre än mig...
Vilket verkar beröra och störa andra förutom vi och dom närmaste.
Klart man får vänta sig andras fördommar och se blickarna de ger, och inte bry sig om snacket.
Huvudsaken har hela tiden vart 1. Att vi är glada och trivs med varandra. 2. Att de närmaste tagit de bra, accepterat de osv. Och de har dom, ingen har gjort en big deal av de. Men visst förstår jag att andra tycker nått annat, men de står för dom, de är deras huvudvärk! ;) Nyfikna på ålders skillnaden?!
Trodde väl de, men han är ca 20år äldre än mig... Lite paffa?
VET han skulle kunna va min pappa... Och tidigare har jag liksom avstått folk som är så pass mycket äldre..
Mycket just för att de va dom som va såna där "kåta äckel gubbar" på nätet man stötte på och alla va precis likna dana typ... Men Inte "R" ! Han va något alldeles speciellt... Kanske kände jag igen mig själv i honom?
Men iaf... Börja med att vi bara börja snacka, sen fortsatt pratet lääänge... I början hade vi inte ens bytt nummer... Men eftersom han nästan alltid va ute på helger och jag med sågs vi ute och hamna på samma efter fest, och sådär va de 2-3 helger innan vi bytte nummer... Sedan hördes vi bara nångång i veckan för att checka vad som hände till helgen... sen blev de bara att vi sågs helger... senare blev de nångång på vardagarna sen sov hela tiden, sen blev vi officelt ihop.. Sen va de väl lite annat på vägen... Men de är en annan berättelse... Jaha, detta blev oxå MYCKET längre än vad jag hade tänkt...
Behövde nog skriva av mig lite! :)
Oj finns mer jag skulle kunna skriva om... Eller nja mer berätta kanske sen känna av och kanske få ur mig nått.
Letas för fult efter en praktik plats, så man kommer igång att göra nått... Suger att jobba gratis, men kan inte heller bara sitta hemma eller fördriva tid på andra onödiga vis... Så får väl se här hur de blir och kommer funka.
Har ju alltid hata praktik, och eftersom jag hade de struligt i skolan under en längre tid vägra jag ha praktik när jag hade möjligheten... Mycket berodde på socialfobin jag har... jaja
Sista grejen jag kommer på/ihåg av allt som hänt på senaste tiden...
Har ju förlora två gamla vänner på mindre än 6 månader...
De sista personerna man skulle kunna tänka sig göra en sån sak..
En utav dom hade jag bara prata med nån vecka innan max 1 månad.
Och då va allt så bra, han hade styrt till sitt liv och va stolt över sig själv!
Hamna han snett igen? Och tappa allt hopp om sig själv?
Orka han bara inte mer? Eller hade han bestämt sig och haft tankarna en längre tid?
Så många frågor, som aldrig kommer bli besvarande endast han vet!
Men jag frågar och undrar fortfarande varför? Allt kom som en chock liksom,..
Först en gamal vän med många minnen och mycket skratt, en glad och rolig person!
Som spred glädje utan att egentligen göra nått...
Och sen "D" som man hängde mycket med en tid, och delar många knasiga minnen hahaha!
Du va något utöver de vanliga, liksom bara dig själv och kunde prata om allt från vädret till hur stor kuk du hade... Settet ni lämna oss på... Är en rätt tung känsla att veta och bära på...
Man liksom tänker och undrar om de inte fanns nått man skulle kunna göra...
Eller att man kanske skulle märka av nått vad som helst liksom! ...
Jag känner iaf så fast jag inte hade träffa nån utav er på väldigt länge...
Ta hand om varandra... Äntligen "D" får du träffa mamma, ni finns i mina tankar, vila i största frid!
Vi ses en vacket dag, men inte än på ett tag... Föralltid saknade, aldrig glömnda!
PEACE OUT!
/trogblondie
Efter en lååång tid... Mycket förändringar!
2013-04-17 / 02:33:04
Efter en lång lång lång tid skriver jag för första gången i bloggen....
Känns konstigt, har ju egentligen inget att skriva om fast de finns MASSOR!
Först ska jag kanske börja med och säga att bara för detta inlägg,
betyder de INTE att jag tar upp bloggen igen!
Mitt sett i alla år har ju vart skrivandet (dikter, tankar, känslor, funderingar osv.) eftersom jag aldrig prata med någon, då jag inte hade nån tillit för nån, och alla måste ju få ur sig de där inne, mitt sett blev skrivandet.
Skrivit sen jag va ca 6år men nu de senaste 2 åren har de glidit ifrån mig... Varför vet jag inte, kanske har jag inget behov utav det? Eftersom MYCKET och MÅNGA saker är och har blivit bättre! De har hänt rätt mycket när jag tänker till och kollar bakåt i tiden hur de har vart!
1. Flytta till eget
2. Tar itur med saker (om mig själv)
3. Tagit eget insiativ för förändring.
4. Gått in i ett förhållande efter 4år
5. Dricker knappt längre, har lugna ner mig som FAN!
6. Och mycket mer... osv osv
^^ Och de märker även mina närmaste och även folk utefrån att jag förändrats osv.
Börjar känna av förändringen själv oxå, känns skönt och jävligt bra!
Och att andra ser och märker av att jag förändrats, får mig glad!
Bekreftelse att jag faktiskt börjar komma nånstans...
Går på ett "speciellt" möte engång i veckan (av egen vilja och insiativ)
Då jag tidigare hade alkohol problem, och själv ville göra nått åt de!
Samt hitta mig själv och få stabilitet inomborts, och jag lär mig bara mer och mer.
Ser vissa saker på ett annat sett, tar in, tänker om osv.
De första "tanten" fråga mig va vad jag ville få ut av mina möten?
Jag visste ju knappt själv varför jag va där...
Men jag svara "veta vem är jag"
Alltså vem är jag mer än Matilda...
Vad gillar jag? Vad vill jag göra osv osv osv...
Efter några samtal säger "tanten" du känner dig själv väldigt bra, (vilket jag själv vet om)
Jag har ju svar på alla frågor och vet vilka vägar/möjligheter eller förändringar jag har och vad som behövs göras osv osv.. Men så liksom tar de stopp... Jag kommer inte längre än så!
Och där kommer just de där in "vem är jag?"
Efter dessa alla samtal har jag lärt mig saker om mig själv, fått vissa saker svart på vitt...
Och även öppna ögonen för vissa sanningar...
Känns skönt att jag nu vet hur vissa saker funkar, och att nån ser dom sakerna jag inte ser...
Tex. När vi sitter och pratar om MIG! Och "tanten" frågar vad JAG vill göra...
Börjar jag oftast "vet inte" och om jag inte säger "vet inte" säger jag nått i stil med, tex "Jag skulle kunna tänka mig gå på bio, för de vet jag att "frida" tycker om"
Hänger ni med? ....
Alltså jag ska hela tiden tillfredställa alla andra så dom blir nöjda...
Sätter liksom aldrig mig själv i första hand...
Som en vän till mig sa för inte allt för länge sen...
"Du sätter fan alltid alla andra i första hand och tänker aldrig på dig själv"
Fick mig att tänka... Och så kanske de är..? Eller de är så de är!
Så många gånger jag gjort vänner nöjda, men själv veta om vilka konsekvenser jag skulle kunna få...
Och fått tagit vissa smällar... Men ändå ställa upp med medvetnadet vad som kunde vänta..
Nog pratat om detta... Inlägget blir visst längre än jag hade trott!
Behövde kanske skriva av mig lite... Va ju trots allt ett bra tag sen sist...
Vad kan jag mer berätta? ... Har ju hänt massor! Men sen när man ska komma på de får man hjärnsläpp...
Jag sa att jag flytta till eget... Men söker för fullt om en större!
Nämnde att kärleken blommat? Pojken min heter Rickard han är rätt mycket äldre än mig...
Vilket säkert störs av andra och dom som undrar en massa och tycker massa...
Men så länge mina närmaste och hans närmaste tar de bra och accepterar det!
Sen skiter jag/vi om alla andra... Huvudsaken är att vi trivs med varandra osv.
Hm.. Va de nått mer jag skulle kunna berätta...
Mjo... :/
Två gamla vänner till mig har gått bort på mindre än 6 månader :(
R.I.P Jonis & Dan, ni är nu 2st utav dom vackraste änglarna där uppe som ser ner på oss! <3
För alltid saknade! ... Aldrig glömda! Ni finns i våra tankar, ta hand om varandra!
Jaha sen då? Nått mer...? Njää inte vad jag kommer på...
Men vill ännu fortsätta skriva... Bara låta fingrarna flöda över tajenterna,
låta de komma som de kommer...
Men då blir nog detta inlägg rekord långt...
Slänger kanske ut nått efter detta ist då... Vi får se vi får se!
KRAM!
Tills nästa gång... (ska försöka skriva oftare)
/trogblondie
Tankar i mettaforer....
2012-10-04 / 11:09:14
Oj mycket som har hunnit hänt och mycket som händer...
Jag har som sagt, och som ni märkt tappa mitt skrivande... Är full medveten om de själv!
Och varför vet jag väl inte egentligen.. de kan jag nog få fundera på länge...
Har egentligen massa jag kan och tänkt skriva om... Men när de väl kommer såhär långt får jag hjärnsläpp!
Mins inget, vet inte vad jag ska skriva..? Precis som om jag skulle strax upp på scen för att hålla tal, men tappar replikerna...? (pinsam tysnad) Eeh..eeh några stamm ljud kommer ut... (tyst igen) Tanken som dyker upp " Oj kom dom där ljuden ifrån mig? Är de nu jag ska fortsätta?" Nytt försök... Tanken som hinner komma precis innan "Aah de är nu jag kan komma och hitta på vad som helst?!" Ut ur munnen kommer nu bara en massa skit prat, helt onödiga saker, som hur jag satt på mig skorna innan jag gick hemifrån? WHAT?! liksom...
Då kan vi börja prata om förvirrad, skum, osäker? ... Ja allt vad ni nu skulle kalla de...? Snurrig...
Något i den stilen förvirras mina tankar bort när de kommer till pennan att skriva... Eller när jag ska förklara eller berätta... De kommer liksom inte fram och ut som de ska... De fasnar som en slämklump i halsen. "HOST HOST"
Spottar ut den, och de enda som kommer upp är en slämmig snorklump som är tjock och näst intill lite hård, GUL!
Blää känner smaken av gammal ciggaret, ruttet och dålig andedräkt... Och jag försöker igen få hur mig de jag skulle säga och få sagt ifrån början... Jag kommer igen med slämmklumpen fasnar i halsen igen och jag hostar. Samma smak denna gång oxå, med en kvälning nära på att spy... Efter många försök, har jag fått ur mig de. Men inte som jag ville få det sagt, skulle finnas mer förståelse då. Precis som jag tar ett steg fram men två tillbaka lika fort, som om jag är rädd för nått? Som om jag döljer nått? Antagligen sanningen om mig själv, sanningen ingen vet förutom en, en enda! Kan ju liksom lika gärna gå till stan och visa vad jag har under min långa rock och skrika "heej hallå! Kolla här" och sen blåtta mig för hela stan, och snart är de störta nyheten som alla pratar om. Och historien förändras, precis som visk-leken när man va liten, mins ni den? Jag viskar till den som sitter höger/vänster om mig tex "en trippel chees" och när varvet gått runt och den sista ska säga högt vad jag skulle ha sagt så blev de helt plötsligt fel? "kristers ris" Eeh va? ursäkta? vart kom krister ifrån och vadå åt han ris? Och då har sagan fått en ny början eller bara ett roligare kapittel. Jaa ni fattar... Hm hur ska jag slingra mig ur detta nu då? ... Har bara skrivit i mettaforer som de kallas... På de sätte får jag ur mig allt! Men endast dom kloka förstår helheten!
/trogblondie
...?
2012-09-09 / 19:28:06
Oj de va ett tag sen man skrev något här...
Till och med blogg.se har förendrats lite..
Har egentligen inget att skriva... Vill inte dela med mig längre, inte just nu iaf...
De blir för mycket, de kväver mig, tankarna plågar mig... Funderandet om ingenting...
Bjuder på liten värs....
.
.
/trogblondie
Efter en lång tid...
2012-07-11 / 23:11:08
Bloggar aldrig längre, då jag inte har något att skriva om...
För jag kan faktiskt inte skriva på beställning de kommer som de kommer...
Min tid i skottland som ni vet gjorde mycket med mig, (bara till de bra)
Men jag hann inte mer än hem så började helvetet braka loss och jag börja tappa bort mig någonstans...
Och kämpandet va på si så där ruta ett igen... Men jag föll aldrig lika hårt tillbaka som alla andra gånger...
De är inte värt de längre.. Och anledningen till varför jag helt plötsligt skriver nu efter så lång tid...
Är för att jag kände att jag någonstans måste ta och skriva av mig...
Så SJUKT mycket blandade känslor och tankar, som bara gör mig GALEN!
Tankar som blir känslor, och känslor som blir tankar...
.
Det känns som att jag bara ger och ger men får inget tillbaka... (detta gäller först och främst en speciell person)
Känns som jag lägger ner för mycket, för så här ska man väl inte må och känna?
jag lägger ner hjärta och själ i allt jag försöker göra, vad får jag? ...
Massa gulliga saker sagda med ett svängande skumt beteènde?
jag blir galen, jag mår inte bra och jag börjar tvivla... Hur mycket och hur länge till kommer jag orka?
/trogblondie
Inga ord
2012-05-28 / 18:35:25
Den där känalsnn som inte går att komma över gämt...
Den går inte att beskriva, förvirrande.
Den smyger sig fram emellan åt, och alltid kommer de upp nya saker.
Som man sedan ska hanskas med. När tar de slut?
Känslan? När försvinner den? När dör den ut?
När ska man sluta känna just den känsla?
Men de är bara att hålla sig på rätt banom vilket som, KÄMPA!
/trogblondie
länge sen... full med allt, full med förändringar... lite i taget? Vill ta allt...
2012-05-19 / 08:03:19
Här va de inte skrivet på länge...
Har väl bara helt enkelt nästan glömt bort de... Inte haft tid...
Tankar känslor och förändringar har vart i full gång...
Och jag börjar NÄSTAN bli rädd för att allt börjar gå åt de "gammla" hållet...
Men de ska de inte, jag ska vara stark nu! Jag måste va det...
Men jag lärde mig en sak i min tid i skottland.
För att komma någonstans måste man här ifrån...
Så gud vad jag längtar till studenten nu! Sedan kan jag känna mig FRI SOM EN FÅGEL!
Jag vill bara här ifrån, verkligen börja om HELT och inte lite åt taget...
Kanske kommer jag bli feg när de väl gäller?
Men då ska jag tänka 2 gånger istället för att känna efter...
Dom säger att man ska gå efter sin magkänsla och vad hjärtat säger?
Men när de säger olika saker då? Eller när man vet inerst inne att de inte är så de ska va?
Hm... Inte komplicera de hela nu... 3 veckor kvar...
Har väl bara helt enkelt nästan glömt bort de... Inte haft tid...
Tankar känslor och förändringar har vart i full gång...
Och jag börjar NÄSTAN bli rädd för att allt börjar gå åt de "gammla" hållet...
Men de ska de inte, jag ska vara stark nu! Jag måste va det...
Men jag lärde mig en sak i min tid i skottland.
För att komma någonstans måste man här ifrån...
Så gud vad jag längtar till studenten nu! Sedan kan jag känna mig FRI SOM EN FÅGEL!
Jag vill bara här ifrån, verkligen börja om HELT och inte lite åt taget...
Kanske kommer jag bli feg när de väl gäller?
Men då ska jag tänka 2 gånger istället för att känna efter...
Dom säger att man ska gå efter sin magkänsla och vad hjärtat säger?
Men när de säger olika saker då? Eller när man vet inerst inne att de inte är så de ska va?
Hm... Inte komplicera de hela nu... 3 veckor kvar...
/trogblondie
HEM IMORGON !! HEM LÄNGTAN
2012-04-28 / 21:30:15
Jiihoo, hemgång imorgon! Längtar något sjukt, saknar mina vänner och allt där hemma <3
Även om de är skönt att komma från skit hålan....
Men klarar mig inte utan att ha kontakt och kunna träffa mina nära och kära...
På måndag går raggen till Sala, LÄÄÄNGTAR!
.
Den här sista veckan känns de som jag börja leva igen...
Är bara lite rädd för att falla tillbaka till samma tänkande osv.
Men de ska INTE hända, de får inte hända...
Har inget vettigt att skriva just nu har bara en sådan HEM LÄNGTAN!
Även om de är skönt att komma från skit hålan....
Men klarar mig inte utan att ha kontakt och kunna träffa mina nära och kära...
På måndag går raggen till Sala, LÄÄÄNGTAR!
.
Den här sista veckan känns de som jag börja leva igen...
Är bara lite rädd för att falla tillbaka till samma tänkande osv.
Men de ska INTE hända, de får inte hända...
Har inget vettigt att skriva just nu har bara en sådan HEM LÄNGTAN!
/trogblondie
Snart hemgång
2012-04-27 / 19:55:44
Imorgon börjar jag packa väskan till hemgången på söndag.
Har en sådan sjukt fruktansvär hemlängtan just nu, saknar mina nära oh kära <3
Klarar mig inte två vekor utan dom såhär på egen hand...
Jag är stolt över mig själv som lykats så bra med min "förvandling"
Får se om de håller i tills man kommer hem, för där kommer dom riktiga hindrerna tillbaka...
& de finns nog en hel del problem att ta sig ann med där... Men eftersom jag är en ganska bra problemlösare...
Borde de inte va någon större match... Hoppas att rökningen håller oxå.
Vart fri från nikotin & tobak i en vecka nu :) STRKT JOBBAT!
Har inget mer större vettigt att skriva just nu hej svejs! Ta hand om er!
Har en sådan sjukt fruktansvär hemlängtan just nu, saknar mina nära oh kära <3
Klarar mig inte två vekor utan dom såhär på egen hand...
Jag är stolt över mig själv som lykats så bra med min "förvandling"
Får se om de håller i tills man kommer hem, för där kommer dom riktiga hindrerna tillbaka...
& de finns nog en hel del problem att ta sig ann med där... Men eftersom jag är en ganska bra problemlösare...
Borde de inte va någon större match... Hoppas att rökningen håller oxå.
Vart fri från nikotin & tobak i en vecka nu :) STRKT JOBBAT!
Har inget mer större vettigt att skriva just nu hej svejs! Ta hand om er!
/trogblondie
Det går bra nu, det går framåt!
2012-04-24 / 21:07:31
Starten på det "ny livet" har inte gått bättre än riktigt jävla bra!
Jag har snart vart rökfri 1 vecka kommit till insikt om saker och ting.
Jag har valt att gå denna vägen, då jag är så sjukt trött på att folk bara leker och utnytjar en.
Sviker och bidrar en, leker med en och dess känslor. Folk har visat mig vart dom står, och många har sjunkit så otroligt mycket i mina ögon, och jag har inte förlora nånting och inte heller gått miste om nånting.
Jag kommer hålla mig ifrån många människor när jag kommer.
Då jag inte är tillräckligt stark för att hålla allt i schack, då till dess kommer jag unna all min tid på folk som ger bra påvärkan i mitt liv, och som accepterar mig för den jag är och stöttar mig enda in i slutet!
Jag har oxå kommit till insikt om mycket med mig själv. Som bara stärker mig som människa.
.
"Om vi alla inser att vi har en del i det som händer oss,
kan vi sluta att se oss själva som offet"
.
.
Jag klättrar bara uppåt !
.
/trogblondie
Början på en ny start!
2012-04-19 / 23:41:07
Kommer ni ihåg att jag skulle byta livs-stil?
Är på gång nu, och helt utan hjälp... Det är väl enda sättet att komma någon stans....
Annars blir man bara besviken och så kommer ännu mer brytna löften osv.
Är ju som sagt inte hemma i Sverige just för tillfället... Vilket jag känner att jag behöver!
Är dock här för att ha praktik, men hinner rehablitera mig oxå...
Har kommit en god bir på vägen, får bara hoppas att jag är tillräcklig stark
för att stå emot alla frästelser när jag kommer hem.
Tusen tack till alla som försöker stötta mig, men tvär som jag är....
Så tr jag tyvärr inte emot allt, vilket jag kanske borde...
Men de ska jag inte älta eller "slå på mig själv" över... De kommer med tiden ...
Då jag kan va tacksam över allt jag faktiskt har...
Har även börja skriva 3 saker som jag gjort under dagen som är bra.
Tre saker jag är tacksam över och tre saker jag behöver hjälp med varje dag.
Det är en av mina saker jag börja med i min "rehabilitering"
och en bra sak att göra för att stärka självkänslan...
Och så är jag så gott som rök fri! WOOP WOOP! Allt på samma gång...
Uppdateringen kommer va som dåligast då jag är här sen ska jag försöka bli bättre igen...
Men va lugna jag sviker er inte :) Kramis
Är på gång nu, och helt utan hjälp... Det är väl enda sättet att komma någon stans....
Annars blir man bara besviken och så kommer ännu mer brytna löften osv.
Är ju som sagt inte hemma i Sverige just för tillfället... Vilket jag känner att jag behöver!
Är dock här för att ha praktik, men hinner rehablitera mig oxå...
Har kommit en god bir på vägen, får bara hoppas att jag är tillräcklig stark
för att stå emot alla frästelser när jag kommer hem.
Tusen tack till alla som försöker stötta mig, men tvär som jag är....
Så tr jag tyvärr inte emot allt, vilket jag kanske borde...
Men de ska jag inte älta eller "slå på mig själv" över... De kommer med tiden ...
Då jag kan va tacksam över allt jag faktiskt har...
Har även börja skriva 3 saker som jag gjort under dagen som är bra.
Tre saker jag är tacksam över och tre saker jag behöver hjälp med varje dag.
Det är en av mina saker jag börja med i min "rehabilitering"
och en bra sak att göra för att stärka självkänslan...
Och så är jag så gott som rök fri! WOOP WOOP! Allt på samma gång...
Uppdateringen kommer va som dåligast då jag är här sen ska jag försöka bli bättre igen...
Men va lugna jag sviker er inte :) Kramis
/trogblondie
Tiden i skottland... Skottbloggen-Skottbloggarna
2012-04-16 / 15:26:11
Hej alla kommer nog inte uppdatera min blogg så myket under tiden jag är här i Skottland.
Men ni kan följa mig & mina vänner på våran resa här på denna blogg --> http://skottbloggarna.webblogg.se
Ses där, & håll ögonen öppna för nya uppdateringar både här & på våran gemensamma blogg ^^
Men ni kan följa mig & mina vänner på våran resa här på denna blogg --> http://skottbloggarna.webblogg.se
Ses där, & håll ögonen öppna för nya uppdateringar både här & på våran gemensamma blogg ^^
/trogblondie
Snart dax för avgång
2012-04-12 / 11:57:47
Snart säger jag hejdå... Jag hoppas bara vissa ouppklarade saker hinner lösa sig så jag har något att sakna och längta efter när jag kommer tillbaka... Allt har fallit och sedan "återuppstått" fram och tillbaka i någon/några veckor nu och så ska det inte behöva vara! De är dax att reda ut vissa saker och ting... Och jag hoppas de blir snart, riktigt snart för på söndag är de försent... Jag måste få dit dom lösa pusselbitarna... Och sedan välja min egna väg ta ansvar för mitt vuxen liv. Utan att folk ska hålla på och påvärka mina beslut och påvärka mig negativt... Kanske kommer de bli så att jag kommer missta mycket men kan dom inte acceptera mina val kan dom då inte heller acceptera mig! Jag kommer inte låta mitt liv påvärkas av andras vilja längre, hur ska jag då kunna leva mitt egna liv och bygga upp de som jag vill ha det? Jag får helt enkelt se vart allt detta kommer leda till...
.
Bjuder på en låt ;)
.
/trogblondie
När andra alltid ska styra och stlla vad JAG ska göra!
2012-04-10 / 16:05:53
Jag är så sjukt jävla trött på att jag i prencip MÅSTE lyssna på alla andra...
Okej att de är ett gott råd och att folk bryr sig, men jag är väl vuxen? Och måste bygga upp mitt egna liv även om jag kanske trampar fel men då får jag ta dom konsekvenserna!
De känns som jag alltid ha fått left efter andras regler, och är tvungen att följa dom för att inte missta saker och ting...Men denna sak är något helt annat... Folk säger att man ska följa sitt hjärta... Vilket jag inte får när det väl kommer till kritan... Att man ens måste välja mellan dessa två helt skilda världar....
Jag sitter dagligen med tankarna och gråten i halsen besvikelsen och ilskan i kroppen....
Och jag bryter ut i tårar när ingen kan se eller höra mig... Jag känner mig så jävla knä svag...
Jag faller inte bara en gång under en dag utan gång på gång...
Att få höra hur "världelös" och korkad man är genom att någon skriker på en?
Gör inte känslan bättre... De får mig bara att vilja försvinna...
Jag vill inte va i närheten där folk påvärkar mina beslut!
Jag förstår att ni bara bryr er om mig, men jag är vuxen och måste göra de som känns bra för mig...
Bygga upp mitt egna liv, och ta konsekvenserna av de om jag skulle trampa fel..
Men genom at "skrämma upp" mig och säga allt ni säger får mig att... Inte orka mer...
För nästan första gången på 4år har jag känt denna känslan och då är det inte okej att känna såhär?
Hur fan ska jag då kunna välja mina egna val?! Om jag inte ens får följa mina känslor?
Kanske kommer och är det inte det bästa valet jag kommer välja om de nu blir det jag väljer...
Men jag är villig att ta mina konsekvenser av det då... Och försöka göra det bästa av situastionen...
Okej att de är ett gott råd och att folk bryr sig, men jag är väl vuxen? Och måste bygga upp mitt egna liv även om jag kanske trampar fel men då får jag ta dom konsekvenserna!
De känns som jag alltid ha fått left efter andras regler, och är tvungen att följa dom för att inte missta saker och ting...Men denna sak är något helt annat... Folk säger att man ska följa sitt hjärta... Vilket jag inte får när det väl kommer till kritan... Att man ens måste välja mellan dessa två helt skilda världar....
Jag sitter dagligen med tankarna och gråten i halsen besvikelsen och ilskan i kroppen....
Och jag bryter ut i tårar när ingen kan se eller höra mig... Jag känner mig så jävla knä svag...
Jag faller inte bara en gång under en dag utan gång på gång...
Att få höra hur "världelös" och korkad man är genom att någon skriker på en?
Gör inte känslan bättre... De får mig bara att vilja försvinna...
Jag vill inte va i närheten där folk påvärkar mina beslut!
Jag förstår att ni bara bryr er om mig, men jag är vuxen och måste göra de som känns bra för mig...
Bygga upp mitt egna liv, och ta konsekvenserna av de om jag skulle trampa fel..
Men genom at "skrämma upp" mig och säga allt ni säger får mig att... Inte orka mer...
För nästan första gången på 4år har jag känt denna känslan och då är det inte okej att känna såhär?
Hur fan ska jag då kunna välja mina egna val?! Om jag inte ens får följa mina känslor?
Kanske kommer och är det inte det bästa valet jag kommer välja om de nu blir det jag väljer...
Men jag är villig att ta mina konsekvenser av det då... Och försöka göra det bästa av situastionen...
/trogblondie
På pricken exakt...
2012-04-05 / 19:34:22
Jag tänder några ljus och ja greppar min penna
Sanningen sprids på ett papper jag vill bränna
Världen den snurrar och jag kan inte vända
Varför? Jag vet inte, nånting måste hända!
År efter år på min resa har jag sett
Folk som har sänkt sig ännu en nivå...
Mina ögon med tårar känner sig vilsna
Den där smärtan I kroppen med ilska...
Döden kommer snabbare för varje dag som går
Livet är ett spel som ingen förstår...
Hittas ingen utväg så tar jag mitt liv
Jag färdas mot helvetet... Ingen seger utan kamp!
Sanningen sprids på ett papper jag vill bränna
Världen den snurrar och jag kan inte vända
Varför? Jag vet inte, nånting måste hända!
År efter år på min resa har jag sett
Folk som har sänkt sig ännu en nivå...
Mina ögon med tårar känner sig vilsna
Den där smärtan I kroppen med ilska...
Döden kommer snabbare för varje dag som går
Livet är ett spel som ingen förstår...
Hittas ingen utväg så tar jag mitt liv
Jag färdas mot helvetet... Ingen seger utan kamp!
Den där känslan som fuckar upp I magen
Blandade tankar som håller hela dagen
De blir så himla mycke filosofi...
Hjärnan blir fylld jag vill slå mig fri!
Saker som svider som lider som gör ont
Vänner som försvinner och allting känns så tomt...
Fördomar kommer och fördomar går...
Familjen och min kärlek som alltid består
Jag glider in I tankarnas värld skriver texter,
Dessa tankar som hela tiden växer...
Jag finner ondska jag finner också kärlek
Tiden den bara rinner ut jag finner svek
Minnen som försvinner och minnen som finns kvar,
Åren bara går och jag finner inge svar...
Jag letar jag söker men ingen förstår
Möjligheter kommer men fördomar består...
Jag kämpar mot ondskan som sprids I min kropp
Pågått sen jag föddes, när tar de stop?
Jag klättrar från kloakernas grunder I misär
Skänker mina tankar till dom jag håller kär!
Redan efter 19 år så vet jag mycke mer,
Från födsel till döden gud jag ber...
Om förlåtelse nåd kärlek och styrka.
Vem ska jag vända mig till vad ska jag dyrka?
Plågorna sliter I min själ I mitt sinne,
Första vågen som blod I mitt minne...
Hur du än går så trampar du fel,
Tårar med ondska tårar gör dig stel...
Jag blundar I mörkret jag vill inte vakna...
Massa tankar som får mig att sakna!
Efter detta liv vart hamnar jag då?
Till portarna I helvetet och knackar på....
Blandade tankar som håller hela dagen
De blir så himla mycke filosofi...
Hjärnan blir fylld jag vill slå mig fri!
Saker som svider som lider som gör ont
Vänner som försvinner och allting känns så tomt...
Fördomar kommer och fördomar går...
Familjen och min kärlek som alltid består
Jag glider in I tankarnas värld skriver texter,
Dessa tankar som hela tiden växer...
Jag finner ondska jag finner också kärlek
Tiden den bara rinner ut jag finner svek
Minnen som försvinner och minnen som finns kvar,
Åren bara går och jag finner inge svar...
Jag letar jag söker men ingen förstår
Möjligheter kommer men fördomar består...
Jag kämpar mot ondskan som sprids I min kropp
Pågått sen jag föddes, när tar de stop?
Jag klättrar från kloakernas grunder I misär
Skänker mina tankar till dom jag håller kär!
Redan efter 19 år så vet jag mycke mer,
Från födsel till döden gud jag ber...
Om förlåtelse nåd kärlek och styrka.
Vem ska jag vända mig till vad ska jag dyrka?
Plågorna sliter I min själ I mitt sinne,
Första vågen som blod I mitt minne...
Hur du än går så trampar du fel,
Tårar med ondska tårar gör dig stel...
Jag blundar I mörkret jag vill inte vakna...
Massa tankar som får mig att sakna!
Efter detta liv vart hamnar jag då?
Till portarna I helvetet och knackar på....
/trogblondie
